Dina ögon är blå,
upp dit kan jag aldrig nå.
Eftersom det finns så mycket om dig,
så kan jag inte hejda mig.
Ditt hår är så lent,
när jag ska träffa dig kommer jag aldrig sent.
Allt kanske inte får plats,
men nu tar jag sats.
Dina kinder så mjuka,
av dom får man njuta.
Dina läppar rör sig upp och ner,
det ser nästan ut som du ler.
Nu har jag skrivit så mycket om dig,
så snart är det din tur att skriva något om mig.
Mina rader blir allt svårare att skriva,
det är nästan som om jag lyssnar på en sorglig skiva.
Vill du bli min?
jag är i alla fall din.
3 comments
  • Gullvi Olsson
    Posted on 3 december, 2017 at 12:02

    Den var så vacker, fick nästan en tår i ögat.

    Reply
    • Gullvi Olsson
      Posted on 3 december, 2017 at 12:04

      Den var så vacker att det nästan kom en tår från ögat.

      Reply
  • Gullvi Olsson
    Posted on 3 december, 2017 at 12:10

    Den var så vacker dikten att jag nästan fick en tår.

    Reply

Leave a comment