Prinsen och Klara (4-6)

Det var en gång en stilig prins som var ute med sin pappa den grymme kungen. De pratade om vem prinsen skulle gifta sig med. Den grymme kungen gav honom flera förslag men ingen verkade vara rätt. Kungen tyckte att hans son var helt tokig. Medan kungen gick ner till de värsta tortteringskammarna, gick prinsen ner till byn för att se om han kunde hitta en passande fru, som han gjort de senaste 15 dagarna. Min pappa måste vara helt från vettet tänkte han. Som om jag skulle gifta mig med en mördare till fru. Nej han ville ha en vacker omtänksam person. När han hade gått runt i cirka 1 timma gick han upp till slottet igen. Det första han hörde var skriken från tortterings kammarna. Han ropade på sin pappa att komma. Det dröjde en stund men till slut kom han.
– Vad är det röt kungen!
-Jag vet inte hur jag ska hitta en fru, sade prinsen.
-VAD SÄGER DU!? HUR SVÅRT KAN DET VARA!?Låt skicka bud till alla rika flickor att komma hit och välj ut någon!
-Ok pappa jag säger till vakterna.
Medan han gick till närmsta vakt tänkte han att han säkert skulle hitta en fru på det sättet.
-Du där! Skicka bud till alla rika flickor i landet att komma hit!
-Ja prinsen sade vakten.
I vanliga fall brukar det vara prinsar som fick komma till flickorna. Men i detta fall tyckte kungen att flickor ska göra lite jobb för en gångs skull. Prinsen tyckte att det var det konstigaste han hört. Plötsligt kom en vakt springande!
-Vad står på vakt.
-Jo den första rika flickan har redan anlänt.
-Redan?! Ok ta med henne till tronssalen.
-Ja prinsen ska bli!
Prinsen gick upp till sitt rum för att byta om till några mer kungliga kläder. När han hade bytt om gick han raka vägen till tron salen för att träffa denna flicka. Men när han kom ner så var det inte bara en flicka utan flera stycken! Kanske runt 15 stycken! Ja det var väl bara att sätta igång då Han granskade alla flickorna väldigt noggrant. Han sade nej till en efter en. Bakom honom stod kungen. Han hade tydligen sett allting för han var så ilsken att han höll på och spricka. Medan alla flickorna gråtande sprang ut. Sedan röt kungen så högt som han kunde att det fanns flera vackra flickor bland de.
-Ja! skrek prinsen men ingen passar till mig!
Prinsen sprang ut från slottet förbi den lilla byn och in i skogen. Han satte sig vid ett träd och grät.Varför måste just jag ha en sån pappa? Prinsen grät i flera timmar. Men till slut hörde han något. Prinsen ställde sig upp och samlade sig. Det lät som om någon sjöng. Med en mycket vacker röst. Han vände sig om och såg en liten stuga mellan träden. Sången måste komma därifrån tänkte han. Prinsen började gå mot stugan. Han knackade på dörren. Han fick vänta en stund innan någon öppnade. Men till slut öppnade någon. Det var en en en flicka kanske runt 15 år. Prinsen bara stod där med gapande mun.-Varför kommer en sådan rik person till en fattiglapp som jag? frågade hon.Prinsen sade ingenting han bara stod där med gapande mun. Hon var sååå vacker.Hon hade brunt hår och glittrande bruna ögon. Även om hon var klädd i trasor till kläder var hon ändå vacker.Hon tittade undrande på prinsen.
– Mår du bra? frågade hon.
-Ja sade prinsen snabbt .
– Kom in sade hon.Hon tog med sig prinsen in .
-Sätt dig ner.Vad heter du? frågade hon.
– Kalla mig prinsen, sa prinsen.
-Prinsen! Är du prinsen!?.
-Ja det är jag, sa han.
-Men varför kommer du hit? frågade hon.
-Jag kan inte hitta en lämplig fru, sa prinsen.
-Är det allt? Är därför du springer djupt in i skogen och kommer in till en fattig flicka eller!? Det låter galet.
-Det är inte galet, sade prinsen. Det är min som pappa är galen.
-Det behöver du inte säga till mig hörru.Han är en mördare. Prinsen stirrade på henne.
-Varför stirrar du på mig? frågade hon
-För att du är vacker bara flög det ut prinsen.
-Va! Vad sa du?Jag vacker?
-För tidigt? frågade prinsen
-Nej för att jag gillar dig också sa hon.
Hon gick sakta fram mot prinsen.Prinsen ställde sig upp.Och de kramades.Båda log och tittade på varandra utan att säga någonting.Men till slut frågade prinsen:
-Vad heter du?
-Klara sa hon
-Klara, vilket fint namn du har sa prinsen.
-Kom sa Klara.Vi går till min pappa.
-Pappa ! Har du en pappa
-Ja men det är väl självklart att jag har det. Jag är ju bara 16 år. Nej men nu går vi.Det kommer ta en stund.
På vägen till klaras pappa frågade prinsen hur det skulle gå med prinsens pappa
-Jag vet inte sa hon, men oroa dig inte det löser sig. OK, sa klara
-Ok sa prinsen svagt .Men går det bra för din pappa? frågade prinsen
-Ja det är säkert,sa klara
-Här är det, sa klara och stannade
Det var ett rött och litet hus.lite finare än stugan eller lådan .-Är du redo? frågade Klara
-Jag är redo sa prinsen förvånansvärt högt.
Och plötsligt öppnades dörren och Klaras pappa steg ut.
-Hej! sa Klara
-Hej! svarade klaras pappa.
-Och vem har vi här då? sa pappan glatt och tittade på prinsen och log brett.
-Kom in så bjuder jag på något gott.
De gick in i huset. Det var väldigt trevligt. trevligare än slottet för att i slottet måste allting vara ståtligt enligt prinsens pappa.

-Sätt dig, sade pappan gladare än du kan föreställa dig.Prinsen satte sig.
-Här får du,sade klaras pappa och gav prinsen några kakor.
-Tack! sade prinsen
Då steg klara mitt mellan prinsen och pappan och presenterade prinsen och pappan för varandra
-Prinsen det här är Karl och papp,längre han hon inte komma förrän Klaras pappa föll ner till golvet
-Pappa! utropade Klara
Prinsen och Klara skyndade sig fram till Karl
-Pappa! PAPPA ,ropade klara.Karl vaknade upp såg sig om och tittade förskräckt på prinsen
-Är du prinsen!?
-Ja det är jag,svarade prinsen snabbt.
-Ok du och min kära klara får vara ihop på ett villkor sa Karl !Prinsen ok Klara nickade hastigt.Att du prinsen inte är ett dugg som din pappa!
-Ja ok, sa prinsen
-Men det är min pappa som är problemet sa prinsen sorgset
-Om han får reda på att jag och Klara är tillsammans kommer han att döda både dig och Klara
-Ok sa Karl fundersamt.
Gillar du din pappa någonting?
-Nej sa prinsen.
-Inte ett dugg. Jag skulle kunna döda honom.
-Det var ungefär det jag tänkte på.
-Vad menar du? frågade prinsen fundersamt.
-Jo ingen gillar honom varken folket du eller JÄTTARNA.Vi skullle kunna döda honom då blir du kung och folket blir fritt.
-Men HUR ska VI kunna döda HONOM? frågade prinsen
-Jo vi kan hämta jättarna.-Du vet vad kungen har gjort mot de. Och vi har ganska mycket mat här. Är du med?
-Så klart! ropade prinsen lyckligt
De packade ner mat och kläder och gav sig iväg.De gick ända tills deras ben var helt slut. Men de gav aldrig upp för de visste att det var värt det.efter en stund höll de på att ge upp men de fortsatte bara.
-Nu är det dags att äta lite,sa karl trött
– ÄNTLIGEN!!!!!!,skrek prinsen.Vad har vi då? kycklingklubbor? Har vi något kött?Frågade prinsen.
-Nej så rika är vi inte sa karl glatt och slog sig ner på en stock
-Vi får nöja oss med svamp, bär och ägg sa Klara
-Det blir bra sa prinsen och satte sig bredvid Klara.
-Hur långt är det kvar? frågade prinsen med hela munnen full av mat.
-Det är inte långt kvar,kanske ca en timma sa karl.På tillbaka vägen kommer det att gå fort för vi kan sitta på jättarnas ryggar medan de springer.
När de ätit färdigt gav de sig iväg igen.
-Nej! Sa Karl helt plötsligt ,vi måste ha det lite trevligt.
-Hur ska vi ha det då? frågade Klara ironiskt
-Vi kan sjunga sa Karl glatt
Och så började han sjunga:
-Vi är på väg mot jättarnas land där de har sand!
-Oj! är det där jättarnas land? frågade Klara
-Ja det är det!
Prinsen tänkte att det där var det konstigaste han sett.Det var snö på en plats. 1 meter bort var det grönt gräs och sol
-Ska vi börja gå mot jättarna? frågade Karl
-Ja vi går sa prinsen och Klara i kör.
De började gå.
-Efter bara 20 steg kom de till en grotta.
-Här bor de,sa Karl
-Jag vill inte gå in dit! sa Klara förskräckt
Det behöver du inte sa karl lugnt. Du behöver bara ropa på de så kommer de.Ropa JÄTTAR så kommer de.
På tre sa prinsen 1,2,3 JÄTTAR! Flera jättar kom utspringande ur grottan.De såg väldigt fårvånade ut.
Alla jättar var klädda i gröna byxor och utan tröja.Och deras gigantiska fötter stank.STANK.
-Vad gör ni här? frågade den störste av de alla
-Karl steg modigt fram och sa:
Vi kommer hit med hopp om att ni kan hjälpa oss att besegra kungen.
-En jätte pekade på prinsen och sade:
Vad gör han här?
-Han är med oss sa Klara.Är ni med oss eller inte?
-Vi är med sa den största.med nöjje.Det hördes instämmande mummel.Hoppa upp på mina axlar.Jätten lade sig ner och de klättrade upp.
Alla jättar sprang mot slottet.Efter drygt 10 minuter var de framme vid byn nedanför slottet.
Vad ska vi göra nu? frågade den största jätten.
Slå sönder slottet bara sa prinsen.
Är du säker? frågade Karl och Klara i kör.
-Nej föresten jag går in sa prinsen.
Jätten bar ner honom.
Prinsen började gå mot slottet.när han var inne i slottet hörde såg han kungen sitta på tronen.
-Hej PAPPA sa prinsen
Var har du varit? frågade kungen hotfullt.Grät du som en tre åring i skogen eller?
-Nu räcker det! skrek prinsen.
Han sprang ut till alla jättarna.
-GÖR DET! skrek han.
Den största jätten släppte ner Klara och Karl.Jättarna skrek.Och alla vakter i slottet sprang ut och riktade sina spjut mot de.Alla människor i byn tittade ut från sina fönster Jättarna sprang mot slottet.Och vakterna hade ingen chans.De blev mosade. Och Den största jätten slog itu slottet och alla andra jättarna hoppade på ruinerna.Det hördes jubel från människorna i byn.En person skrek:vi ska bygga ett nytt slott till dig prinsen.Och sagt som det var.Alla i byn hjälpte till att återuppbygga slottet.Men utan torterings hålor.
Klara blev drottning och prinsen blev kung och en gång per år blev det en stor fest för att hylla jättarna, Klara,Karl och prinsen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *