kapitel 1

-Millan!! kom ner ett tag.
Det var mamma som ropade ner mig till köket. Jag pausade klippet jag kollade på på youtube, sen sprang jag ner för trappan. Jag undrade vad det var. Om det hade varit mat hade de ropat på mat och idol började inte för en om flera timmar. Jag hörde regnet som smattrade på takfönstret. Det hade regnat hela dagen och det hade till och med haglat lite på förmiddagen. Jag kom ner för trappan och svängde in till det gamla köket som vi aldrig fick tid till att renovera. Där satt mamma och pappa med några papper på köksbordet och tårar i ögonen. Jag blev orolig. De hade nästan aldrig varit så ledsna innan. Mia, min syster satt där vid vårt runda matbord och fattade inte någonting hon heller. Hon höll i sin barbiedocka och en barbie hund. Jag gick långsamt fram och satte mig ner på en av stolarna. Det knarrade lite i stolen när jag satte mig ner. Det var tyst ett bra tag. Det enda som hördes var mamma och pappas snyftande. Mamma kollade upp på mig och sa tyst:
-Vi är inte längre tillsammans.
-Vadå?? Va.. va menar du?
Både Mia och jag fick tårar i ögonen. Pappa började gråta ännu mer och ställde sig upp för att börja gå mot oss. Jag ville bara skrika, stick här ifrån, men jag visste att detta var jobbigt för mamma och pappa med. Inte bara för mig och Mia. Mia lade undan dockan på bordet. Pappa gav oss en stor kram och sa:
-Detta är jobbigt för alla, men vi har försökt att göra detta på bästa sätt.
-Mm, sa jag med klumpen i halsen. Jag som alltid tyckt att ni har gillat varandra så mycket.

Mia hade börjat storböla och det lät som om hon hade brutit flera ben. Men det som hon hade brutit satt imon henne. Hennes hjärta. Pappa som fortfarande satt och höll om oss sa att detta var ett beslut som skulle bli mycket bättre för alla. De var inte osams på det sättet, de älskade bara inte varandra längre. Det kom liksom för mycket jobb och tråk i vägen för att allt skulle vara kul.

När jag tänkte efter hade varken mamma eller pappa kört mig till träningen på länge. Det var Agnes och hennes föräldrar som jämt körde mig dit. Mamma som alltid brukade laga hemmagjord pasta och stora sallader hade nu för tiden köpt färdig Findus mat. Pappa hade inte spelat sina spel på datorn på flera veckor. Det spelet han alltid satt med till tio på kvällen.

Min klump i halsen blev större och större och till slut grät jag. Mina tårar bara rann och rann och jag kunde inte sluta. Mamma letade reda på ett av de alla papper som låg framför henne. Man såg att hon var så ledsen som det bara gick att bli utan att låta nått. Hon tog upp ett papper och sa:
– Detta är min nya lägenhet. Den var gammal. Men renoverad och fräsch. Lägenheten hade tidigare varit ett lyxhotell som hetat sagoslottet.
Mia tittade upp och såg undrande på mamma. Hon slutade gråta och sa:
– Vi ska bo i ett slott!! Yaaay!!! Barbie och jag ska få bo i ett stort slott!!!!! Skrek hon rakt ut så alla fick hålla för öronen. Det gjorde hon ganska ofta. Mamma blev orolig. Jag såg hur hon inte riktigt visste vad hon skulle säga. Hennes händer letade snabbt upp en bild på det Mia trodde skulle vara ett slott.
– H.. här är huset, sa mamma med en oro i blicken.
Jag ryckte till. Det huset var vält igenkänt i mitt huvud. Ska vi bo i ett hus med en skräckhistoria bakom sig.
– Sagoslottet, sa jag tyst.
Jag visste att det var ett farligt ställe. Det hade en hemsk historia bakom sig.
– Det liknar faktiskt ett slott, sa jag tyst. Vilken våning ska vi bo på?

Bara inte våning tre, bara inte våning tre. Bara inte VÅNING TRE!! Den våningen hade det skett ett känt mord mellan en man och en kvinna. Då mannen var trött på att kvinnan inte längre orkade hushålla i hemmet. Hon orkade varken gå och handla, tvätta eller städa. Han ville ha en piggare fru. En som var frisk och ung. Han valde att döda henne istället för att såra henne.

Han åkte till hotellet för att bli av med henne. Han behövde ju inte henne om hon ändå inte kunde tvätta eller städa i huset. Deras stora hus som alltid var rent, hade blivit super dammigt. Dammråttor under alla bord, stolar, soffor och sängar.

Han lurade henne att de skulle ta det lugnt och lugna ner sig på ett hotell. För att sen bli piggare. Men han hade en baktanke med det hela. Hans plan var att döda henne där. Han ville inte döda henne i huset, så han dödade henne där för att slippa doft av hennes blod i huset. Mannen var rik och snygg på den tiden. Då visste mannen att om han gick ut på stan och frågade en ung pigg dam skulle hon mycket snabbt kunna bli hans nya fru.

Han hade sen huggit med en kniv i halsen på henne, sen tagit med sig huden för att göra kläder och kött för att slippa varken göra eller köpa mat. Det gick rykten om att detta och att kvinnan spökar i huset. Extra mycket på våning TRE. Efter det stängde de ner hotellet. Nu flera år senare har ägaren till huset bestämt sig för att bygga lägenheter istället.
– Mamma!! Vilken våning? sa jag och såg med en undrande blick på henne.
– Det är inte bestämt än, man fick välja storlek på lägenheten och sen är det upp till dem att välja det, förklarade mamma.

Jag hörde på henne att hon snart skulle börja gråta hon med. Mamma verkade inte gilla situationen alls. Inte jag heller.
– Pappa bor du kvar här? frågade Mia. Hennes kompis Flora hade skilda föräldrar. Då bodde pappan kvar i huset och mamman flyttade till ett mindre och billigare hus på landet.
– Jag har hittat en liten villa i stan. Men om vi köper den kommer ni få dela rum.
– Jag delar inte rum med henne, sa jag raskt. Men ångrade sen vad jag gjort. Pappa stackarn hade ju inte så mycket pengar nu så han kunde bo kvar här.
– Nähä, sa pappa besviket. Då får vi ta och sätta någon gipsvägg emellan. Det kostar nog inte så mycket.
– Det blir nog bra, sa jag för att inte göra pappa mer orolig över huset han höll på att buda på just denna veckan.

 

kapitel 2
Jag satt uppe på mitt rum och grät. Våran härliga familj har idag skiljts åt. Alla minnen som varit så bra, de tänker jag på nu. Det är som om även de är förstörda. När vi var i Spanien och jag fick en ful solbränna och alla skrattade åt mig hela dagen. Idag hade alla gråtit hela dagen.

Jag tänker bara på att mamma och pappa inte gillar varann längre. Mina tårar hade runnit ner för kinderna hela dagen och jag var helt förstörd. Mina ögon var röda som hallon och jag hade en konstig känsla. Som om allt bara inte kunde hända. Min familj var halv. Jag var halv. Mitt hjärta hade krossats för första gången. Min mamma och pappas hjärta hade krossats. Min lillasyster hjärta hade också krossats. Vi hade alla fyra varit på rummen hela dagen. Förutom mamma hon hade suttit nere i vardagsrummet och skrivit på massa papper om skilsmässan. Om vem som skulle ansvara för mig och Mia och om boende och så vidare och vidare. En massa om ekonomin. Jag ville bara gå ner till mamma och ge henne en stor kram. Men jag var rädd för att störa henne.

Tillslut hade jag bestämt mig för att göra en fin sak till henne. Hon skulle bli glad. Jag tog fram en fin glasburk, papper, pennor och en sax. Jag klippte ut runt tjugo lika stora lappar och började skriva med min finpenna. Tanken med detta var att jag skulle skriva massa fina hälsningar till henne och lägga i burken. Sen kunde hon läsa dem när hon hade tid. På dem första skrev jag världens bästa mamma!!

Sen fortsatte jag att komma på fina och bra saker om henne. Det tog tid, jag skrev med min allra finaste handstil och försökte komma på så snälla och fina saker som möjligt. När jag var klar trippade ner för trappan och nästan smög ut till mamma. Där satt hon och pratade i telefon med någon bank eller nått. De pratade om pengar och liknande. Hon såg glad ut när jag kom. Hon visade med sina händer att jag skulle sätta mig bredvid henne. Jag visade mamma burken där jag överst skrivit till mamma!

Jag ställde ner burken på soffbordet i glas. Jag hörde ljudet av glas mot glas. Det var ett myskväll ljud för mig. När jag och Mia hade blandat en egen bål och ställde ner den på bordet. Mamma verkade glad att ha mig där vid sidan. Hon gav mig massage medan hon försökte komma på ett bra avtal med banken. Det tog flera timmar innan hon pratat klart. Och när hon var klar låg jag och sov i soffan.
– Millan… Millan, viskade mamma och försökte väcka mig.
Jag vaknade långsamt till och sa:
– Öppna burken först när jag har gått.
Mamma nickade långsamt och lade armarna om mig. Jag behövde verkligen en kram och det gjorde nog mamma med. Jag räckte mig efter i fjärrkontrollen och gav den till mamma. Hon satte på vårat favorit pogram, som vi alltid kollade på, när det bara var hon och jag. Och så var det ju nu. Jag log mitt första leende på hela kvällen och mamma med. Vi log alltid på samma ställe. Vid vår favorit sen.
– Vill du ha lite hemmagjord pasta? sa mamma och tittade på mig.
– Jaaa, sa jag med ett leende på läpparna.

Det var ju faktiskt länge sedan hon stod i köket och gjorde egen mat. Vi tittade klart på filmen och sen satte mamma igång med maten. Högtalaren i köket spelade 80-talsmusik och mamma stod och dansade i köket med mig. Hon berättade att låten vi lyssnade på nu var hennes favoritlåt när hon var ung. Hon rörde sig mellan pastan och mig och vi hade faktiskt riktigt kul. Mammas morgonrock svängde med i hennes piruetter som en lång kjol. Mitt blonda hår var i vägen medan jag hoppade runt i köket. Att mamma och pappa hade skilt sig var inget jag tänkte på. Inte förrän låten tystnade och mamma vände sig om kollade på mig. Då minns jag helt plötsligt allt igen. Jag sprang fram till mamma och gav henne en kram. En ny låt sattes igång och mamma började skämt dansa tango med mig. Vi skrattade och hade super kul.

Jag hörde lätt att trappstegen knarrade och efter ett tag hade Mia kommit mer. Hon torkade sina tårar och började med att ställa en massa frågor om vad vi egentligen höll på med.
– Varför är ni så glada nu då?
– Sen när var allt bra igen?
– Skulle inte du och pappa skilja er?
Mamma svarade med att vi bara ville ha det lite roligare än att bara sitta och gråta hela kvällen.Mia gjorde några piruetter hon med och snart dansade vi alla medan vi samtidigt lagade mat. Pastan var redo och kokas efter ett ganska bra tag av fjant i köket. Mamma satte igång och lagade mat på riktigt och jag och Mia satte igång en ny låt på topplistan och Mia visade sitt dansnummer hon kommit på själv. Om jag ska tala sanning var det det sämsta numret någonsin, men jag orkade inte tjata eller bråka med henne. Jag klappade händerna när det tog slut och hon visade hur hon hade lärt sig att buga. Det var hon och Flora som gick på dans och de älskade det. De gick dit på måndagar. Varje måndag lekte de och idag var det söndag.
– Nu har både jag och Flora skilda föräldrar, sa Mia. Då blir vi ännu mer tvillingar.

Mia log när hon sa det. Hon ville vara precis likadan som Flora. Alltid när vi köpt kläder har hon sagt, mamma kan jag få den, Flora har en likadan. Själv hatar jag och ha samma kläder som någon annan. Därför försöker jag skippa H&M och Lindex som alla handlar på nu för tiden.

Mamma hade blivit klar med maten och hon ropade ner pappa från sitt rum. Han kom ner efter några minuter och då var han nästan helt tyst.
– Din favoritmat, sa mamma tyst.

Pappa nickade. Han sköt långsamt ut stolen och satte sig ner. Det rann ner en tår från hans kind och han såg väldigt sorgsen ut. Pappa var alltid glad och busig. Innan denna dagen i alla fall.

Det var en tyst måltid. Mamma och pappa diskuterade pengar och allt om mammas tidigare telefonsamtal. De kom överens om att dela upp pengarna de hade på mitten, så att båda fick lika mycket. Mamma tittade på mig och log.
– Detta kommer bli bra, sa hon. Vi ha försökt fixa detta några månader nu, så vi inte skulle vara hela familjen i så många månader trots att vi är skilda.
– När flyttar vi då? undrade jag. Men jag märkte att pappa blev orolig i blicken.
– Jag flyttar om några dagar, under tiden försöker pappa sälja detta huset. Alltså kommer ni bo med mig i ca tre månader innan pappa fått ett nytt ställe att bo på.
– Kommer inte jag se pappa på tre månader?
– Jo, Millan, det kommer du. Men du och Mia kommer inte bo med honom under tiden han städar ut allt ur huset.

Klockan var snart halv åtta och vi hade precis ätit upp. Idol började runt åtta. I vanliga fall hade familjen suttit tillsammans i soffan och ätit chips och godis. Men nu skulle mamma fortsätta att prata med banken, men nu skulle hon åka dit med hennes bankkort och ett papper med hennes tankar om hur hon och pappa ville lösa allt med ekonomin. Pappa skulle åka dit senare. Typ om en vecka eller två. Jag tackade för en supergod mat och dukade av min tallrik, glas och bestick. Jag balanserade tallriken och besticken i ena handen och glaset i den andra.

Mia fick springa ifrån utan att duka av bordet. Hon tog tag i sin barbiedocka och började låtsas att den kunde flyga och hade magiska krafter. Sen kom hennes höga skrik:
– Oooooooooouuuuuiiiiiiii!!! Flax flax flax!! Ooooo!!!!!
Hon låtsades att hennes docka fick all fart och bara susade iväg. Resten av familjen höll för öronen.

 

kapitel 3
Idag var det två dagar kvar till flytten och jag rensade mina kläder.
– Sälja… ha kvar… ha kvar… till Mia…
Så satt jag och rensade. Och när jag satt där märkte jag att det faktiskt var ganska mycket som var för litet eller helt urtvättat. Mamma hade sagt till mig att det kunde vara bra att bara ha med kläder som passar och som jag använder till den nya lägenheten. Av typ femtio tröjor hade jag nu typ trettio. Och av alla gamla strumpor med hål så hade jag bara hela och oförstörda kvar nu. Jag rensade i flera timmar. Sen vek jag ihop alla kläder till Mia och la in dem i hennes rum. Mina kläder som var kvar vek jag in i min garderob. Nästan halva garderoben var nu tom men det var bara bra för när jag flyttar till lägenheten kommer jag inte ha en stor garderob utan en mindre. Det hade gått flera timmar att rensa allt. Jag har nog aldrig rensat min garderob innan. Det låg till och med någon gammal rosa tröja från när jag var liten i lådan med tröjor längst ner.
Känslan som jag fick när allt var klart var en bra känsla. Nu skulle jag äntligen kunna hitta min favorittröja om jag letade efter den.
Jag hade redan börjat städa undan mina saker i alla olika hyllor och i lådor. Nu var det enda som fanns kvar i mitt rum en säng och ett skrivbord, en fåtölj och en hylla. Även fyra stora flyttkartonger med alla mina saker i.
Pappa hjälpte Mia med alla hennes leksaker och barnböcker som hon haft i hennes rum. Det var alltid så orättvist. Jag fick göra allt själv medans Mia fick hjälp med ALLT.

Mamma kom upp i mitt rum.
– Vad duktig du har varit nu Millan, sa mamma med en stolt röst. Förresten har vi fått reda på vilken lägenhet vi ska ha.
-Villken? sa jag och hoppades på att slippa våning tre.
– Vi ska bo på nummer 321! sa mamma med en glad röst.
– Du vet att det spökar på den våningen? Att för flera år sedan mördades en kvinna där och mannen tog med hennes kött och hennes skinn för att använda till kläder och mat.
– Det har nog inte hänt, sa mamma med en liten oro i rösten.
Jag visste att det var sant. Jag visste det. Jag hade hört det så många gånger och tittat på spökvideos om det. Jag hade hört folk som varit där och hört en dam gråta och skrika av förfäran. Och klockan tre på natten skrek hon som högst.
– Det är sant. Jag har hört flera spökhistorier om det och det låter väldigt troligt. Jag har sett tidningsartiklar om det. Om att han mördade henne på just våning tre.
– Ta det lugnt nu Millan. Du har ju varken hört eller sett något själv, sa mamma. Men jag förstår att du blir rädd av att det har hänt en väldigt annorlunda sak där.
– Mia kommer bli jätterädd om du berättar numret för henne, sa jag.

Mamma tittade upp på mig. Hon började bli orolig och sa sen:
– Mia, vet inget om historien, så säg inget till henne. Lova det.
– Jag lovar, sa jag och plockade upp min telefon.
Jag letade reda på filmen som jag sett tidigare idag. Jag gick in på visningshistoriken och klickade på det senaste tittade klippet. Jag vände upp min iphone till mamma och visade henne klippen, då en tjej berättar om var som hänt henne när hon övernattade med sin kompis där. Vi tittade på filmen. Jag såg på mamma att hon blev oroligare och oroligare för varje minut. Hennes ögonbryn sjönk ihop och hon började titta på mig istället. När filmen var slut sa hon att vi kanske skulle kunna byta rum men då få ett litet mindre.
– Är det också på våning tre?  undrade jag.
– Ja, det är det nog tyvärr, sa mamma oroligt. Men vi ska nog se till att om det händer något ringer vi till kommunen och säger till.
– Okej, det blir nog bra.

När mamma gått ner satte jag mig i sängen och slappnade av. Idag skulle jag försöka leta reda på sätt att prata med spöken. Om de nu fanns. Jag hade ingen aning om mätarna alla youtubers använder var äkta eller fejk. Jag läste på att det fanns personer som blivit rivna av damen som hemsökte där. Men att om man var rädd för henne och behandlade henne som ett spöke, så gillade hon en inte. Men om man bara tog det lugnt och låtsades som om hon inte fanns eller som om hon var en människa. Då skulle allt gå bra. Men jag undrade om man inte skulle bli riven ändå. Jag läste även på att hon hatade män som liknade hennes tidigare man. Det var tur att det bara skulle vara mamma jag och Mia.

Jag läste på en massa om damen i sagoslottet, men visste inte vad jag skulle tro på. Till slut kom jag fram till att vara lugn, snäll och hålla det rent i lägenheten. Allt visade sig att hon inte gillade och vara spöke utan att hon ville ha ett eget nytt liv. Jag förstod henne. Jag skulle inte heller vilja vara död. “Leva” helt ensam på ett stort hotell. Men tänk vad kul att vara ett spöke om man inte var ensam.

kapitel 4
Dagen hade kommit. Mitt rum var nästan helt tomt och nästan resten av huset med. Mamma hade tagit med sig hälften av sakerna och lagt i flyttbilen som nu står utanför vårat hus. Pappa hade fått kvar ena soffan och det gamla köksbordet och lite till. Mamma hade med sig det nya bordet och den gamla sängen dem hade haft innan den dem har nu. Mamma och pappa hade suttit hela dagen och velat. Om vilka som skulle ha vem möbler. Och om vem som fick den fina besticken och om vem som fick köpa nya.
Flyttbilen brummade iväg med alla våra möbler och den enda som fanns kvar i mitt rum var min gympapåse och en resväska som var fulla med småsaker och lite kläder som blivit rena efter vi plockat in alla kläder i bilen. Det stod även en hylla där. Den skulle jag ha hos pappa sen när han hittat något ställe att bo på. Jag, Mia och mamma skulle åka runt tre och köpa lite fika och ta med oss till lägenheten. Det är det tänkt att vi ska äta medans vi fixar i alla rum. Mitt rum där var mycket mindre än mitt nuvarande. Men jag skulle ju faktiskt ha två rum till slut så det gjorde inte så mycket. Mamma ropade ner mig och Mia. Jag plockade åt mig mina saker och sprang ner för trappan. Jag var glad. Just då hade jag ingen tanke på spöket på våning tre. Det enda jag tänkte på var mitt nya hem. Allt kändes som om det gick så himla fort och det ända dåliga med flytten var att jag skulle sakna pappa.

Nu skulle vi åka. Jag gav pappa den största kramen någonsin. Det kändes bra.
– Jag kommer sakna dig pappa! sa jag.
– Jag kommer ringa dig varje natt. Jag lovar, svarade pappa med sin milda röst.
– Hejdå, sa Mia med sin lilla pipiga röst.
Pappa lyfte upp henne och kramade om henne i famnen på honom.
– Hej då på dig med min lilla sötnos, svarade pappa.

Jag lade in väskorna i bagaget och hoppade in i framsätet på den gamla Saaben, som vi nu fick medans pappa tog den nya volvon.
– Då drar vi till vårt nya hem, sa mamma för att försöka få oss på andra tankar en pappa.
– Nej, det gör vi inte, svarade jag.
– Vad menar du, sa mamma och såg undrande på mig.
– Vi drar till catét. Vi skulle ju handla fika, sa jag.
– Ja, just ja, sa mamma och svängde till höger.

Det var just som vi satt i bilen som jag kom och tänka på den döda damen. Hon som skulle vara så läskig. Jag försökte slappna av. Det var svårt men om jag skulle komma dit helt rädd visste jag vad som skulle hända. Hon skulle riva upp min nacke. Och det ville jag ju inte.  Mamma körde runt i rondellen och svängde sedan in på den minsta vägen. Gruset rasslade under bildäcken och jag kunde höra en tyst radioröst från radion. Men mamma hade aldrig på radion så värst högt. Medan pappa alltid har på högsta volym.

Vi rullade in på parkeringen utanför fiket. Jag tittade upp från min telefon.
– Vad är detta för något? undrade jag.
– Cafét, svarade mamma. Men jag kan gå in där själv.
Va? Nu fattade jag ingenting. Mamma ville alltid ha sällskap när hon skulle någonstans. Mamma gick in på cafét och jag och Mia satt kvar  bilen. Fast Mia hade redan hunnit somna.
Det dröjde långt tid innan mamma kom. Jag trodde bara att det var lång kö. Men när mamma kom ut visade det sig vara något annat än en lång kö. Mamma gick och höll hand i hand med någon annan. Jag fattade ingenting. Killen liknande pappa i stilen. Men när han skrattade liknade han en ond häxa. Bildörren öppnades och mamma bad oss komma ut.

Jag och Mia stod där och fattade ingenting.
– Vem är detta, undrade Mia.
– Detta är min tinder dejt, svarade mamma.
– Kom igen nu mamma! Du kan inte ersätta pappa nu, skrek jag.
– Jag har hittat denna killen på tinder och vi har inte hunnit lära känna varandra ännu. Så ta det lugnt, menade mamma. Jag får vara med han om jag vill det.
– Jag hatar dig!!!! skrek Mia och sprang in i bilen igen.
Jag satte mig också i bilen fast i baksätet. För jag gillade inte att mamma hade träffat en ny kille redan första dagen hon skulle bott ensam med bara mig och Mia. Vi körde hem under tystnad. Jag tänkte efter. Ingen skulle kunna ersätta pappa. INGEN. En sak som jag faktiskt kom och tänka på var att spöket inte gillade män. Jag skulle säga åt den där damen att hon gärna fick riva upp tinderkillens nacke. Och gärna få ut honom från mitt liv.
– Förlåt för att jag inte sa något, hörde jag mamma mumla efter ett tag.
– Jag vill inte ha en ny pappa, mumlade jag tillbaka.
– Jag förstår, men han är faktiskt riktigt snäll, sa mamma.
– På nätet ja, sa Mia tyket.
– Han kommer över imorgon och hjälper oss mer med inredningen och så.
– Tusan också!!! hörde jag Mia ropa.

Jag förstog om mamma ville ha hjälp med möbleringen. Men en sak som jag inte förstod var varför hon redan hade hittat en ny kille. Jag ville bara att ingen skulle bli ihop med mamma. Jag ville inte ha en låtsaspappa. Jag ville ha tillbaka min riktiga pappa. Inte för att han inte finns. Jag vill bara att pappa och mamma älskar varandra. Så som de gjorde när de skaffade mig och Mia. Jag saknade familjekänslan som vi haft i flera år. Jag saknade den!

 

kapitel 5
Vi rullade in Saaben på våran nya parkering. Jag och Mia hoppade ur bilen. Mamma öppnade bagaget åt oss och jag plockade ur min väska medan Mia plockade ur sin barbiedocka. Den dockan var verkligen med överallt. Mamma visade vägen till lägenheten. Den var fin. Huset var gammaldags och det såg på något sätt kungligt ut.
– Vårt slott!!!! skrek Mia.
– Ja, vårt nya hem, sa mamma och log.
Hon bad oss följa med henne. Mamma hade varit och tittat på lägenheten innan så hon visste exakt vart rum 321 låg.

När vi kom in såg vi en trappa med fina krusiduller på. I taket fanns dem finaste taklisterna jag sett och golvet var glansigt. Visst hade de nyss renoverat, men jag tror att de sparat ganska mycket av den gamla stilen ändå. Vi gick upp till tredje våningen och sen svängde vi höger. Vi gick bort en bit. Mamma plockade upp nyckeln och öppnade till vårt nya hem. Det såg ut som vilken lägenhet som helst. Det enda var att det var väldigt högt till tak. Men det var inte så knäppt. Det hade ju vart ett hotell där innan.
– Vilket rum är mitt? undrade jag.
– Du kan ta och välja först, svarade mamma.

Jag kollade igenom lägenheten. Det fanns tre rum och välja mellan. Alla hade lika stora garderober och dem var alla lika stora. Det som skilde dem åt var fönsterna och var dem låg. Till slut valde jag det rum närmast toan. Då slapp jag gå tvärs över hela lägenheten om jag behövde gå på toa. Det rummet var låg inte bredvid Mias eller mammas rum. Vilket var väldigt bra. I vårt hus låg mitt rum bredvid Mias och det var så jobbigt. Hon skulle alltid in till mig och flyga med sin barbiedocka. Jag satte ner mina väskor på golvet. Jag tittade runt i rummet. Jag bestämde lite var vilka saker skulle stå och så kollade jag om jag behövde köpa något nytt.

Jag tog upp min mobil ur bakfickan och ritade av rummet uppifrån. Sen ritade jag upp var det flesta sakerna skulle stå. Sängen skulle stå vid ena väggen och skrivbordet framför fönstret. Jag packade in kläderna jag hade med mig in i garderoben. Tröjorna på galgar och byxorna i lådorna. Mina pyjamasar fick ligga i lådan under byxorna. Jag gick ut till mamma.
– När kommer bilen med alla saker? frågade jag.
– Jag vet inte. Kanske runt fem tiden, svarade mamma.
– Okej, sa jag tyst och gick in i mitt rum igen.

Kling klong lät det. Jag sträckte mig från sängen till telefonen och klickade på stopp för att alarmet skulle sluta låta. Vänta lite här nu. Jag låg i min vanliga säng. I mitt rum som låg hemma hos pappa. Var allt en dröm? Jag hoppade snabbt upp ur sängen och tog på mig morgonrocken. Jag rusade ner för trappan och gav mamma och en kram. Sen berättade jag vad jag drömt om. Mamma såg på mig och sa:
– Jag och pappa kommer alltid att älska varann. Okej.
Jag log. Jag var så glad att det bara var en dröm.
– Jag kommer alltid älska vår familj, sa jag 

Leave a comment