Det var roligt att höra att flera elever hade berättat någon av historierna från förra gången hemma för sina föräldrar eller syskon. 

Den här gången handlade det om hur man kan använda sig av bilder som stöd för att återberätta en berättelse. bildberatta

 Inledningsvis berättade Ola, Abdullahi eller Mahboubeh och eleverna tecknade sedan bildserier och tränade samtidigt att se berättelsen ”som en film” med hjälp av sin fantasi. Det är bättre att teckna berättelsen som en serie istället för att skriva ner den för då blir man, som berättare, friare och språket blir mer levande när man ska berätta. Det blir ett bättre samspel med den som lyssnar. Tänk er själva att berätta en händelse utifrån en bild eller från en skriven text. Vi berättade fyra olika berättelser på såväl svenska, somaliska som svenska.bildserie

 Har ni tänkt på att muntliga berättelser inte har något namn? De får bara en rubrik när de hamnar i en skriven text. Så de här berättelserna kan man kalla för Fisken med en önskning, Fabeln om lejonet och musen, Fabeln om solen och vinden, Bröderna på bron och De nio bröderna.

Flera av berättelserna vi använder oss av i Partille Talks kommer att finnas här på sidan så småningom och förhoppningsvis både som video och text.

 Innan vi övade på berättande gjorde vi en lek, ”zipp, zapp, zoom” och en improvisation som kallas ”olyckligtvis, lyckligtvis” eller ”tur, otur”.

 

DELA
Föregående artikelTredje träffen
Nästa artikelFemte träffen

LÄMNA ETT SVAR